Halv 2 är tiden då jag och Annie ska vara ute hos vår vetrenär. Mina ögon e röda av alla mina tårar. Detta är inget vanligt vetrenärbesök vi ska på utan detta är med största sanolikhet den sista färden Annie och jag kommer ha ihop. Tårarna rinner  konstant, ögonen ser ut som ett kanalsystem...de fylls på och rinner över...



Annie e MIN speciella älskling. Det e min första egna katt. Hon kom till mig och mitt ex när hon var 4år. Detta är 7 år sen. Hon är en egensinnad katt, hon väljer dom hon tycker om...om man inte blir vald så e det inte lätt att fjäska in sig hos henne.
Hon älskade Fredrik (min/vår sambo) från första stund han satte foten här inne i vårt hem. Hon blev VÅR katt...inte bara min som hon varit innan...hon har haft huskvalsterallergi nu i 3år. Jag har gett henne sprutor de senaste 2åren för att det inte ska klia så mycket....men nu går det inte mer.. hon har kliat upp ett sår som är 7x3cm i nacken...och har slickar bort stora fläckar päls från magen, bakhasorna och svansen. Sen har hon klat hål runt ett öra...ja..ni kan nog förstå att det kliar..

Hon drar sig undan...hon är inte vår mys katt längre. Hon kommer inte och lägger sig i knät längre för att mysa. Hon är ute på balkongen 23h 45min om dagen...de andra minuterna så är hon inne och äter och dricke i omgångar

.
Det gör ont i mig när jag ser henne lida, det gör ont i mig när jag tänker tanken att jag inte kommer ha henne här hemma. Hon kommer inte möta mig vid dörren när jag kommer hem. Hon kommer inte väcka mig mitt i natten för att hon ser en millimeter utav matskålsbotten, hon kommer inte kraffsa på mitt täcke när hon vill krypa in och lägga sig på magen när jag ligger och läser. Hon kommer inte att krypa upp så långt som det går på axeln och ligga och mysa vid halsen...hon kommer inte kurra så högt så det nästan överröstar teven...hon kommer inte jama och säga till att hon inte vill få klippta klor..hon kommer inte sätta Thorsson på plats när han försöker ta över rangen...hon kommer inte jaga solkatter som hon älskar...hon kommer inte ge sin bitchblick till de som inte förtjänare fast hon tycker det... hon kommer inte gnälla över att hon inte får någon blötmat...hon kommer inte klättra upp på byxbenen på Fredrik när han äter hamburgare för hon vill ha...hon kommer inte tigga om att få lite kanelbullar när vi äter det.......För hon kommer inte finnas mer!!
Tårarna tar aldrig slut...de bara fortsätter rinna...mitt hjärta gör ont...men jag vet att hon kommer få det MYCKET bättre på andra sidan. Där kan hon göra allt hon tycker om utan att det kliar! MIn älskade lilla bebis!! Mitt hjärta...alla mina minnen kommer leva...men hon kan inte skapa nya med oss.

Jag hoppas att vetrenären har en mirakelkur...men jag vet att vi har gjort allt vi kunnat...men vi får se hur utgången blir..men jag tror med största sanolikhet att hon kommer få bli en kattängel!!!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

uppdatering

Annie blev en kattängel idag. Hon somnade in i min famn. Hon är en älskad katt som kommer vara oerhört saknad!