En livsdröm som antagligen aldrig kommer bli mitt liv.
Jag drömer om en liten gård. Där jag går upp på morgonen och hämtar ägg från mina höns, går ut i köksträdgården och tar in egen odlade grönsaker som jag ska ha till middagen. Jag har inga måsten bara en vilja. Jag går i mina chic-bohemiska kläder som jag njuter av att bära. Mitt hem är romantiskt-harmoniskt och värmande för alla som är innan för mina dörrar.
Fåren som går i hagen ger mig ull som jag har till mina hantverk. Korna och hästarna går i skogshagar året runt, men har stallet och vindskydd som de har tillgång till varje natt och de kallaste dagarna.
Mina hästar är inga vanliga hästar utan det e hästar som man rider westernridning på. Min trädgård är en underbarat frodigmiljö som ger lugn och sinnesro.
Humor, glädje och trygghet e vad hela mitt liv ska handla om. Varför känns det bara som en dröm??